Becka.

Blir bara mer och mer nervös inför att börja plugga till hösten. Tänk om det går åt skogen, tänk om jag måste göra omtentor hela tiden, tänk om jag tycker att linjen jag valt är skittråkig, tänk om jag inte hittar något arbete efter utbildningen. Åh vad jag ångrar mitt val, vill inte. Fast vad skulle jag annars ha valt? Nej, det blir säkert bra (eller inte, det kommer säkert att blir helt fel!).

 

Visst det ska bli roligt med ett sammanhang och det kan ju faktiskt vara så att jag kommer att tycka om linjen, men jag VET INTE om det kommer att bli så. Jag kanske inte ens har några roliga kurskompisar. Det är som om en liten prick av panik inom mig växer sig större och större och snart tar den över hela mig. Paniken skriker i mig att "det kommer bara att bli fel nu när du börjar plugga, du kommer att vara värdelös på att plugga och alla i klassen kommer att vara fel för dig".

 

Hua, det är jobbigt med nya och okända vägar i livet.

 

 

Jag är så rastlös. Har varit det hela dagen och det vill inte försvinna. Blir alldeles tokig och vet inte vad jag ska hitta på. Vill upptäcka något, göra något, få utlopp för all min energi. Samtidigt är jag trött och lat. Borde just precis nu gå ner med soporna, men gör inte det. Skulle ju ge mig något att göra en liten stund i alla fall, hm... Jaja, är väl så man är ibland liksom. Ska försöka ta tag i det problemet alldeles strax, ska bara lyssna på lite musik först.

 

Var ute och övningskörde med far min idag. Körde från Ropsten och runt på Östermalm, sedan vidare genom stan, genom Klaratunneln, över Centralbron och genom en av tunnlarna i slutet av Centralbron innan jag gjorde en u-sväng och körde hem till mig. Åh, vill ha mitt körkort NUUUUUUUUU! Varför har jag inte tagit tag i det här tidigare? Borde verkligen ha gjort det medan jag bodde hemma, men icke. Jävla latmask... Jaja, nu ska jag i alla fall få det gjort.

 

Jag och pojken min var på middag hos ett par vi umgås med igår. Blev bjudna på röd currykycklinggryta. Har fått höra om den grytan ända sedan jag och Leo blev ihop typ och nu fick jag äntligen smaka på den. Var faktiskt jättegod. Dessutom hade vi en trevlig kväll, satt och pratade och åt glass också. Efteråt traskade jag och Leo hem till honom hand i hand, med pusspauser då och då. Åh så löjligt gulligt härligt romantiskt sådant är. Kvällen avslutades sedan med ännu mer glass (en daumstrut, hmhm) och ett avsnitt av Historieätarna. Har ni inte sett det programmet borde ni verkligen göra det, är skitroligt!