Becka.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Snälla, låta mig bara få veta. Snart blir jag galen och gör något dumt som jag kommer att få ångra och det vill jag inte. Det skulle förstöra så mycket, om det nu finns något kvar som går att förstöra... Tveksamt. Allting är nog redan krossat och ligger som en nedknuffad vas på marken. Jag som verkligen inte ville att det skulle sluta så här och ändå, ändå sitter jag här i precis den situation jag ville undvika. Bry dig om mig.

Idag har allting varit segt. Bisse och Lisa var sjuka och det sög. Jag kan verkligen inte umgås med folk i min klass, shit vad det är pinsamt. Alla andra verkar vara så nära varandra och jag är så utanför när de jag känner inte är i skolan. Åh, vad jag skulle vilja berätta för henne om gågna tider...
   Vi hade i alla fall engelska klockan 8.20 imorse och det sög. Sedan var det matte och det var ännu värre. Det enda bra på matten var att min lärare hela tiden berömde mig. Lunchen var totalt urkass och jag blev totaldissad, kulkulkul. Engelska igen och då begick jag självmord av tristess (nästan). Kör och då gick brandlarmet och det var lite skoj. Det var värsta rösten som babblade och vi fick gå utrymningsväg uppe på sjuan. Spanskan var segare än segast och vi fick tillbaka våra bokresuméer, min hade gått bra.
   Så kul var min skoldag idag. Efter skolan åkte jag hem och slöade innan dansen. Dansen gick väl sådär och jag var grymt otaggad. Nu är jag hemma och har ätit alldeles för mycket middag. Dessutom börjar min huvudvärk komma tillbaka. Om det inte hade varit för det jävla ungdomsparlamentet hade jag nog stannat hemma imorgon för jag mår verkligen inte bra. Istället ska jag vara vid spärrarna på Skärholmens tunnelbanestation klockan 8.20 imorgon. Åhh, vad jag hatar att vara jag just nu.

Snälla, hör av dig!
Herregud jag blir galen.
Vad är det för fel på mig?

Puss.