En flicka
Slutet av vägen syns inte, den är för lång. Hon vet att det antagligen kommer att ta lång tid innan hon når slutet av vägen, men hon önskar ändå att det inte skulle vara riktigt så långt att gå. Hon är så trött och ensam. För henne känns det som bortkastad tid att gå längs den långa, mörka vägen.
Inte nog med att den är mörk, den har långa uppförsbackar också. Det värsta med dessa backar är inte att hon blir extra trött av dem utan för att det blir, om möjligt, ännu mörkare på vägen när hon stretar upp för dem. Trots detta kämpar hon sig upp för backarna i hopp om att det efter backen ska komma en nedförsbacke. Eller att hon kanske har nått toppen och då kan spana ut över en större del av vägen och se nya gatlyktor som gör det värt att att fortsätta längs den långa vägen. Varje gång blir hon dock besviken eftersom det enda hon möts av är vägen som fortsätter, i mörkret.
Ibland, och då brukar det kännas lättare för henne, kommer någon fram till henne. Var dessa personer kommer ifrån vet hon inte, men de brukar ha med sig ljus. Dessa ljus är olika, ibland är det stearinljus som fladdrar och och lockar henne att värma sig på lågan. I vissa fall bränner hon sig i sin iver eller så skrattar hon åt den fladdrande lågan och den slocknar. Ibland händer det även att ljuset brinner så länge att den som bär ljuset bränner sig och tappar ljuset. Ljusstumpen faller då ner mot marken för att återigen slockna och lämna henne i mörkret.
Dock kommer det ibland fram någon som har med sig en ficklampa. Ficklampans klara sken lyser upp vägen och det blir mycket lättare för flickan att gå. Tyvärr går ficklampor på batterier och till slut slocknar även dessa.
För varje gång ljusen slocknar försvinner lite av hennes hopp, precis som det gör när hon kommer till toppen av backarna och möts av nytt mörker. Att hon fortsätter sin långa och tröttsamma vandring är ett mysterium, men någonstans måste hon hysa ett hopp om att en dag nå en punkt på vägen då det återigen blir ljust och vägen kantas av hus där det bor människor som hon kan stanna och vila hos.
"Ladies and Gentlemen in the class of 99. If I could offer you only one tip for the future, sunscreen would be it. The long term benefits of sunscreen have been proved by scientists whereas the rest of my advice has no basis more reliable than my own meandering experience. I will dispense this advice now. Enjoy the power and beauty of your youth, oh nevermind. You will not understand the power and beauty of your youth until they have faded. But trust me, in 20 years you’ll look back at photos of yourself and recall in a way you can’t grasp now how much possibility lay before you and how fabulous you really looked.You’re not as fat as you imagine. Don’t worry about the future, or worry but know that worrying is as effective as trying to solve an algebra equation by chewing bubblegum. The real troubles in your life are apt to be things that never crossed your worried mind, the kind that blindside you at 4pm on some idle Tuesday. Do one thing everyday that scares you. Sing Don’t be reckless with other people’s hearts, don’t put up with people who are reckless with yours. Floss Don’t waste your time on jealousy. Sometimes you’re ahead, sometimes you’re behind. The race is long, and in the end it’s only with yourself. Remember the compliments you receive, forget the insults. If you succeed in doing this, tell me how. Keep your old love letters, throw away your old bank statements. Stretch Don’t feel guilty if you don’t know what you want to do with your life. The most interesting people I know didn’t know at 22 what they wanted to do with their lives, some of the most interesting 40 year olds I know still don’t. Get plenty of calcium. Be kind to your knees, you’ll miss them when they’re gone. Maybe you’ll marry, maybe you won’t. Maybe you’ll have children,maybe you won’t. Maybe you’ll divorce at 40, maybe you’ll dance the funky chicken on your 75th wedding anniversary. What ever you do, don’t congratulate yourself too much or berate yourself either. Your choices are half chance, so are everybody else’s. Enjoy your body, use it every way you can. Don’t be afraid of it or what other people think of it, It’s the greatest instrument you’ll ever own. Dance, even if you have nowhere to do it but in your own living room. Read the directions, even if you don’t follow them. Do NOT read beauty magazines, they will only make you feel ugly. Get to know your parents, you never know when they’ll be gone for good. Be nice to your siblings, they are the best link to your past and the people most likely to stick with you in the future. Understand that friends come and go, but for the precious few you should hold on. Work hard to bridge the gaps in geography and lifestyle because the older you get, the more you need the people you knew when you were young. Live in New York City once, but leave before it makes you hard. Live in Northern California once, but leave before it makes you soft. Travel. Accept certain inalienable truths. Prices will rise, politicians will philander, you too will get old. And when you do you’ll fantasize that when you were young prices were reasonable, politicians were noble and children respected their elders. Respect your elders. Don’t expect anyone else to support you. Maybe you have a trust fund, maybe you have a wealthy spouse. But you never know when either one might run out. Don’t mess too much with your hair, or by the time you're 40 it will look 85. Be careful whose advice you buy, but be patient with those who supply it. Advice is a form of nostalgia, dispensing it is a way of fishing the past from the disposal. Wiping it off, painting over the ugly parts and recycling it for more than it’s worth. But trust me on the sunscreen"
Värt att läsa! Om du inte orkar läsa, lyssna;
http://www.youtube.com/watch?v=bwVVpwBKUp0&feature=player_embedded
