Becka.

Jag avskyr det här stället. Hatar den jävla korridoren som jag går fram och tillbaka i, de fult gula(?) väggarna, alla ljud, matklockan. Fast jag avskyr mig mer, för det var jag som valde att komma hit.
   Visst är det enkelt att hata sig själv? Det är nästan löjligt. Alla säger att man ska vara sin egen bästa vän, men det känns som en omöjlighet. Man kan inte komma någon närmare än sig själv, det är sant. Tyvärr önskar jag att jag inte kom mig själv så nära. Det är då jag ser alla de fula sidorna, de som gör att jag verkligen inte kan tycka om mig själv.

Idag är en riktig skitdag också. Ute regnar och blåser det. Här inne är det kallt och tråkigt. Vill vanka av och an i korridoren för att jaga bort mina tankar. Det är det enda som duger. Faktiskt det enda som är okej att göra för tillfället.
   Klev inte upp riktigt lika tidigt imorse som igår. Var skönt, men hamnade i duschkö och blev klar precis till frukosten. Efter frukost var det promenad i småregnet. Sedan musik och sedan lunch. Skitlunch. Vila, samtal, mellis. Skit. Nu väntar jag på middagen som är om en timme och en kvart.
   Efter middagen ska Jossan komma på besök. Blir trevligt. Då kommer tiden säkert att gå lite snabbare. Kanske att vi kan spela lite Singstar... Och efter kvällsmelliset ska mamma komma. Känns lite jobbigt för det var ju inte direkt toppen mellan oss när vi skiljdes åt.

Nu ska jag försöka få tiden att gå genom att gå.