Becka.

Ännu en dag och jag är kvar. Går och längtar efter planeringsmötet på måndag för att få veta ungefär hur länge jag ska vara här. Och vad som kommer att hända efter. Känner mig lite halvt motiverad för tillfället. Vet inte varför. Kände mig grymt omotiverad igår. Var på väg härifrån i tankarna, var hemma, med sjukdomen.
   När man är här blir man väldigt veckovill. Dagarna går och är ungefär likadana hela tiden. Samma matschema varje dag, samma promenadtid. Man kan ju bli tokig för mindre. Står här vid datorn och fantiserar om att bli fri från det här stället, att få välja själv. Jag kan ju i och för sig välja själv, men det är alltid någon som övertalar mig att stanna och att låta dem styra.
   Varför kan jag inte få må bra med mig sälv? Varför tycker jag inte om mig själv? Önskar verkligen att jag var min egen bästa vän, men det kan jag ju bara drömma om. Vet att jag borde jobba på att bli det, men det är så himla svårt. Orkar inte riktigt med det. Måste ju klara av att acceptera mig själv som jag är, som jag kommer att bli.
   Ikväll kommer pappa hit och imorgon kommer Bisse. Känns bra att få besök på kvällarna för då går tiden snabbare. Utan besök går tiden fruktansvärt långsamt. Om man inte lyckas tigga till sig lite massage av någon snäll personal. Då kan kvällarna gå fort också.
   Dagens aktivitet har varit samtalsgrupp, tråkigt. Det är nog den tråkigaste gruppen vi har. Svårt att få igång ett samtal ur ingenting liksom. Menmen.

Känner att jag delar med mig ganska mycket om livet här på Avdelningen så jag tänkte att jag skulle lägga upp lite bilder...


Korridoren


Vardagsrummet


Pysselrummet (i ett hörn av vardagsrummet)


Min säng