Becka.

Niyama är det andra steget i ashtanga. För att nå niyama måste Du förstå varifrån Du kommer och vart Du är på väg. Enligt yoga har vi glömt bort att vi har ett syfte med livet, men genom niyama kan vi återfinna det. Detta syfte återfinner vi genom att söka i oss själva och genom självkännedom.

Shaucha – Att vara ren är viktigt inom yoga, detta för att man ska kunna släppa fram sitt inre ljus. Shaucha innebär att man både har en yttre, Bahir Shaucha, och en inre, Antah Shaucha, renhet.

Santosha – Det här steget påminner om yamat aparigraha för det handlar också om nuet. Santosha innebär alltså att man ska acceptera nuet som det är och att man ska lära sig av allting. Lever man efter detta mår man bra, vilket också är önskvärt i santosha.

Tapas – Tapas innebär att man medvetet gör sig av med olika former av ”övervikt”. När jag hör ordet övervikt tänker jag genast på övervikt i kilon, men det är bara en del av den övervikt tapas syftar på. Andra saker som tapas syftar på är övervikt av tankar, rörelser, känslor, andning och koncentration. Det gäller att nå balans.

Svadhyaya – För att nå självkännedom måste man studera sig själv. Detta är vad svadhyaya fokuserar på, att man ska studera sig själv både objektivt och ärligt för att lära känna sig själv.

Ishvarapranidhana – Det sista niyamat kan tyckas vara konstigt, eftersom det innebär att man ska överlämna sig själv till något större. Det är dock bland det viktigaste inom yogan, att man vågar lämna över sig själv till en större gemenskap. Vad man lämnar över sig själv till är dock inte viktigt. Det kan till och med skifta genom livet.