Trötthet
Ojojoj vad trött jag är, men jag har ingen aning om varför. Har gått runt och halvsovit hela dagen, vilket är ganska jobbigt när man har en lektion på tre timmar och en kvart på förmiddagen. Nickade till x-antal gånger innan första rasten. Efter rasten lyckades jag dock hålla mig vaken, även om jag inte riktigt var på alerten. Trist att jag skulle vara så trött eftersom vi har börjat med ett riktigt intressant ämne, nämligen Kinas historia.
I söndags kväll åkte jag i alla fall till Leo lite hastigt efter middagen för att sedan spendera natten och förmiddagen hos honom. Vi tittade på Hitta Nemo och hade det allmänt bra. På måndagsmorgonen sov vi länge och tog det mest bara lugnt. Jag åkte hemåt samtidigt som Leo drog på lektion. Väl hemma pratade jag först med fröken Carlén i telefon innan jag åt lunch. Tänkte plugga efter lunchen, men misslyckades eftersom jag somnade istället.
När jag väl vaknade blev det plugg för hela slanten, Etik och Livsfrågor, innan jag gick ut på en promenad. Segade lite hemma efter promenaden innan det var dags för middag. Avslutade uppgiften jag hade påbörjat tidigare på dagen och ägnade sedan resten av kvällen åt att läsa, sova och prata i telefon. Usch, jag bara sover hela tiden.
Idag har jag som sagt varit en vandrade zoombie (det har känts så i alla fall). Lektion på förmiddagen, plugg och sömn när jag kom hem. Väcktes av att mamma kom hem. Åt lunch, pluggade meeera, blev klar med uppgiften och drog iväg på ett pass Bodyattack. Härligt, strålande skönt var det! Blev på ett sätt lite piggare av passet, men nu har energikurvan vänt igen och jag känner återigen mest för att lägga mig i sängen och aldrig mer kliva upp.
Imorgon är jag ledig, förutom att jag har en hel massa plugga att göra. Ska läsa om Lotusfötter och lite om Kinas historia. Dessutom måste jag verkligen ta tag i städningen av mitt lilla husdjurs bur. Har grymt dåligt samvete över att jag inte har städat hos henne ännu, men som sagt, min energi existerar så gott som inte.
Förutom den förlamande trötthet jag känner har mitt psykiska mående inte heller varit i topp de senaste dagarna. Vet att jag har gått upp en del i vikt och det äcklar mig. Vill inte se ut som jag gör, vill inte se ut som en ung kvinna. Önskar att jag kunde ta bort alla former från min kropp så att den blev smal igen. Blir rädd och äcklad varje gång jag ser mig själv i spegeln. Känner inte riktigt igen den person som stirrar tillbaka på mig. Har jag verkligen ett så runt ansikte? Ser mina ben verkligen ut som två trädstammar? Usch, jag hatar min kropp, inget snack om saken.
I söndags kväll åkte jag i alla fall till Leo lite hastigt efter middagen för att sedan spendera natten och förmiddagen hos honom. Vi tittade på Hitta Nemo och hade det allmänt bra. På måndagsmorgonen sov vi länge och tog det mest bara lugnt. Jag åkte hemåt samtidigt som Leo drog på lektion. Väl hemma pratade jag först med fröken Carlén i telefon innan jag åt lunch. Tänkte plugga efter lunchen, men misslyckades eftersom jag somnade istället.
När jag väl vaknade blev det plugg för hela slanten, Etik och Livsfrågor, innan jag gick ut på en promenad. Segade lite hemma efter promenaden innan det var dags för middag. Avslutade uppgiften jag hade påbörjat tidigare på dagen och ägnade sedan resten av kvällen åt att läsa, sova och prata i telefon. Usch, jag bara sover hela tiden.
Idag har jag som sagt varit en vandrade zoombie (det har känts så i alla fall). Lektion på förmiddagen, plugg och sömn när jag kom hem. Väcktes av att mamma kom hem. Åt lunch, pluggade meeera, blev klar med uppgiften och drog iväg på ett pass Bodyattack. Härligt, strålande skönt var det! Blev på ett sätt lite piggare av passet, men nu har energikurvan vänt igen och jag känner återigen mest för att lägga mig i sängen och aldrig mer kliva upp.
Imorgon är jag ledig, förutom att jag har en hel massa plugga att göra. Ska läsa om Lotusfötter och lite om Kinas historia. Dessutom måste jag verkligen ta tag i städningen av mitt lilla husdjurs bur. Har grymt dåligt samvete över att jag inte har städat hos henne ännu, men som sagt, min energi existerar så gott som inte.
Förutom den förlamande trötthet jag känner har mitt psykiska mående inte heller varit i topp de senaste dagarna. Vet att jag har gått upp en del i vikt och det äcklar mig. Vill inte se ut som jag gör, vill inte se ut som en ung kvinna. Önskar att jag kunde ta bort alla former från min kropp så att den blev smal igen. Blir rädd och äcklad varje gång jag ser mig själv i spegeln. Känner inte riktigt igen den person som stirrar tillbaka på mig. Har jag verkligen ett så runt ansikte? Ser mina ben verkligen ut som två trädstammar? Usch, jag hatar min kropp, inget snack om saken.
Kommentarer
Trackback
