Becka.

"'Cus I've had the time of my life and I've never felt like this before..."

Igår var jag och mamma på Dirty Dancing på China teatern. Jag var supernöjd efteråt, älskar musikaler. Vill också stå på scen och sjunga och dansa, haha. Som vanligt när jag tittar på Dirty Dancing kunde jag dock inte låta bli att längta efter slutdansen. Dansandet och musiken i den scenen berör mig verkligen.

Annars tog jag och Leo sovmorgon till halv elva igår, så skönt. Bara tog det lugnt fram tills Leo skulle till skolan, då tog vi sällskap till tunnelbanan och jag åkte hemåt. Hemma blev det inte mycket gjort, tittade på Sveriges Mästerkock och åt lunch. Sedan väntade jag på att mamma skulle komma hem. Eftersom vi skulle på Dirty Dancing bestämde vi oss för att vi skulle gå på stan en sväng innan. Jag fick en tröja, en riktigt fin och skön vardagströja nu till våren.

Åt på Café Milano bredvid Kungsan, var en italiensk restaurang. Var jättemycket folk där när vi kom, värsta rusningen. Efter lite väntande fick vi dock ett bord och kunde beställa. Trevligt att umgås med mamma. Var dock jobbigt att jag inte klarade av att äta upp varken huvudrätten eller efterrätten (som var ersättning för eftermiddagsmelliset). Skäms så mycket när jag inte äter upp på restaurang och ändå gör jag det inte.

Idag har jag bara hunnit vara hos min behandlare. Sista chansen att börja gå emot ätstörningen "på riktigt" nu. Det räcker inte med halvhjärtade försök eller tomma löften längre. Klarar jag av det?! Jag blir galen på att jag är så svag när det kommer till att gå emot det "sjuka", medan jag känner mig stark när jag följer det. Kan inte alla tankar bara hålla käften och lämna mig ifred? Jag vill inte längre, samtidigt som jag inte önskar något hellre än att bli smal.

När jag skulle gå från SCÄ stötte jag på min psykolog jag hade på Avdelningen. Jobbigt, jobbigt, jobbigt eftersom hon sa att jag såg annorlunda och mer vuxen ut. "Jävla fetto", skrek tankarna till mig.

Nu ska jag traska hem från Ropsten.