Becka.

Jag vill vara fri. Vill inte vara fast i tankar och känslor. Ändå, ändå kommer jag inte loss. Det är så jävla svårt, så sjukt jävla helvetiskt svårt, att släppa allting. Problemet är att jag vill vara fri NU, inte jobba för att det ska komma sedan. Jag vill inte vara nervös inför USA-resan, eller snarare för maten under resan. Mamma blir galen på att jag bara tänker på vad jag ska äta till mellis där hela tiden. Bara för att hon inte ska äta jämt.

Nej, frihet, ta och kom hit nu. Jag orkar inte mer. Vill inte behöva gå emot mina tankar varje jävla dag.