Becka.

Jag har haft två fantastiska veckor. Det går inte att beskriva hur mycket jag saknar alla på gården. Förstår varför Emmie och Ida blev typ deprimerade när de kom hem. Jag skulle tro att jag nästan är det. Gården betyder så mycket, alla vänner, lekar, skratt, tårar, sånger. Allting på SBG är bara så himla fint. Jag mår så bra och så dåligt där. Alla skratt är högre och lyckligare. All gråt sorgsnare och viktigare. Ingen är ensam eller utanför.
   DK-07 i mitt hjärta. Ni är det absolut bästa som har hänt mig. Trots att vissa inte alltid beter sig som alla andra önskar så finns det något fint hos er alla. Vi är syskon och kommer alltid att vara det. Jag har 21 underbara syskon, en fantastisk mamma och en suverän pappa där och jag vet att de alltid kommer att finnas i mitt hjärta.
   Alla som var AL åt oss och som var AL i år. Utan er skulle gården inte vara någonting. Ni för traditioner vidare till oss som är AL för första gången. Sedan för vi, tillsammans med er, vidare alla traditioner till nya DK. Jag har lärt mig hur man busar som AL och hur man är snäll som AL.
   Ledare är också bra och ni gör så mycket för oss stackars AL:are...
   DK-08... Tur att det finns konfirmander så att vi får åka tillbaka till gården och terra er. Ni är fina och bra och jag saknar er.

Åhh, vad jag saknar alla. Ni är bäst och jag vill träffa er alla nu.

Sunbornsgården är paradiset på jorden!