Becka.

Dagen innan sportlovets början. Fysik med Hynge, alltid lika intressant när Hynge ska utföra ett experiment. Det blir aldrig som hon vill. Efter det musik med prooov, ganska enkelt. Sedan blev det gympa. Vi var på GIH-badet och simmade, 500 meter skulle simmas. Det är bättre än 1 kilometer, det fick vi simma när vi var på Eriksdalsbadet för ett tag sedan. Jag hatar att simma med klassen. Det är så jobbigt. Dessutom är man ju så himla blek på vintern. Det betyder att man ser ut som ett lik i sin bikini som har en perfekt färg för en snygg, solbränd kropp. Inte en blek som inte har sett solen på flera år!! Kom jättesent till lunchen eftersom att vi aldrig blev klara i omklädningsrummet. Det är jobbigt att vara tjej och simma på gympan.
   Efter gympan hade vi SO, äntligen har jag lämnar in serien (som ser förjävlig ut eftersom att jag inte kan rita), ett sammandrag om den industriella revolutionen och recensionen om den valfria deckaren. Härligthärligt, nu är det lov som gäller. På träslöjden hade vi en vikarie som var finlandsvensk och hette typ Mika. Vi böjde min himla svepask. Den kommer definitivt sänka mitt betyg!! Under träslöjdslektionen gick brandlarmet och alla sprang ut på skolgården. Senaste gången brandlarmet gick var det övning. Enligt lärarna skulle typ 200 personer eller nått ha dött/skadats om det hade brunnit på riktigt. När jag nu frågar Marianne (en lärare) om det var en rikig brand eller övning svarar hon:

M: Det var inte övning. Det är fredagen innan sportlovet. Haha

Jag, Fanny och Lotta blev lite fundersamma på det svaret.

När träslöjden sedan slutat, träffar jag Erica och vi går in i kiosken och köper godis, aldrig kan man vara nyttig. Men det var i alla fall gott. Väl hemma börjar jag packa eftersom att vi åker till fjällen imorgon, kulkulkulkulkulkulkulkulkulkulkulkul. Mamma är hysterisk när vi packar och blir skitsur på både mig och Gustaf. Shit asså, hon skulle behöva ta det lite lugnt ibland. 

Imorgon åker vi som sagt till fjällen. Som vanligt är det farmor och farfars stuga i Fjällnäs som är målet. Skidor åker vi i Tänndalen. I bilen upp kommer det att vara jag, Eriiica, Gustaf, Alex och mamma (inte att glömma bort, vem ska annars betala allt??). Men det är inta bara jag och Erica som ska upp till Tänndalen från klassen, även Anton, Filip och Lotta ska dit upp. Kanske kommer jag även att träffa min kääära konfirmationskompis Linnea där, Linnea <3 Becka <3 skratt!! Jag längtar efter att komma upp till fjällen med Erica. Det ska bli så himla mysigt. Backen på dagarna, sitta i stugan på kvällarna och titta på film/spela spel/prata och äta godis.
Hmm, jag och Erica kommer att rulla nerför backarna där uppe efter allt godis som vi kommer att äta!!

Nu sitter jag och lyssnar på min urgamla musik från förra våren, HAHA. Ikväll ska Erica sova här. Sedan har mamma tänkt att vi ska åka vid klockan 7. Så det blir tidig uppstigning.

PUSSKRAM

Idag, tisdagen den 20 februari 2007, på fettistdagen, har jag ätit min första och antagligen sista semla för året.  Den smakade mycket gott med massor av mandelmassa och grädde.
Den stod i kylskåpet när jag kom hem från dansen och ropade på mig. Eller jag ropade efter att få äta upp den. Så jag tog fram min semla och satte mig framför datorn... och åt upp semlan!! Helt otroligt. Nu är semlan slut. Men den var god så länge den fanns i detta liv. Kommer att komma ihåg den där semlan i ungefär en vecka. Vila i frid lilla semla.

Fjällen med Moberg på sportlovet!!

Jag lääängtar dit.

En skidtös och en snowboardtös <3

Varför är allting alltid så svårt?? Jag föstår inte, aldrig kan något vara enkelt att göra eller tänka. Det ska alltid vara något som är svårt att uppfylla. Kan inte allt vara enkelt??

Att plugga till ett prov, det är tortyr. Man sitter och läser cirka 40 sidor om något som man antagligen glömmer bort ett halvår senare. Sedan kommer provet och det är lite värre tortyr. Att kunna formulera ett svar som är tillräckligt utförligt för att det ska ge MVG. Man skriver tills man får skrivkramp. Sedan lämnar man in lite svar och en text på några sidor.
Efter provet vill alla veta vad man skrev, hur man skrev, hur mycket man skrev och så vidare.
Men den värsta tortyren är att få tillbaka provet, precis innan man ser vad det står för betyg och vad man hade kunnat göra bättre, då flyger fjärilarna i magen för att man tror att betyget är sämst.