En sorts flykt

Att träffa min underbara Hanna är som att fly från livet en liten stund. Det är som att fly till vår egen lilla värld som man kommer till genom att knacka på en garderobsdörr tre gånger och sedan kliva in. I den världen är vi de coolaste och bästa, fast det är vi i den här världen också. Hah.

Blev sushi till middag igår, fast jag åt den inte ensam. Mamma och pappa bjöd hem Christina till oss eftersom hennes man Sven-Åke skulle komma hem så sent. Alltså åkte jag och mamma och köpte sushi och så blev det jag, mamma, pappa och Christina som åt sushi och det var som vanligt gott. Haha, jag är ett riktigt sushifreak, måste ha sushi MINST en gång i veckan!
   Sedan satt vi och pratade en lång stund innan Sven-Åke kom och efter ytterligare en stund åkte de vuxna iväg till festen de skulle på. Jag gick och köpte glass och när jag kom hem kokade jag yogite, duschade och kröp sedan upp i soffan i vardagsrummet och läste. Hade verkligen jätteskönt, trots att jag var ensam.
   Idag klev jag upp sent, för att vara jag. Försökte plugga, men misslyckades eftersom jag inte kom någonstans. Åkte in till stan vid ett och fixade lite saker innan jag träffade Hanna. Vi tog en lunch på Vurma, vilket innebar smaskiga mackor, te och prat. Kändes finfint att bara vara tillsammans med Hanna.
   Vi satt på Vurma en lång stund innan Hannas var tvungen att åka hem för att plugga kemi och jag åkte ju såklart också hem då. Borde egentligen plugga nu också, men jag är inte särskilt sugen på det. Jag vet liksom inte hur jag ska komma vidare. Hur tusan svarar man på frågan "Vilka händelser, skeenden och personer har haft betydelse för vetenskapens framväxt sedan antiken?". Jag kan ju skriva hur mycket som helst. Gaaaaaaaaaah.

Aja, om en stund är det middag och jag ska försöka komma någonvart med det där himla arbetet.


Gammal bild...

See ya.

Puss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0