Becka.

Ibland får jag en sådan iskall känsla. Det liksom fryser till inom hela mig och jag får jobbigt att andas och allting blir lite svartare. Ofta händer det på grund av Det. Och ibland händer det på grund av Någon. Då gör det ont, så ont och jag känner mig så jävla liten. Så patetisk. Tror jag verkligen att jag är någon, för Den och Den? Hur i helvete kan jag tro det?! Jag är bara den där extra, den som behövs för att göra det hela komplett. Dock skulle jag nog inte saknas om jag uteslöts. Det är bara tanken att det blir mer komplett när jag är med som är den viktiga. Fan ta det. Betyder jag någontingt kan man väl visa det. Eller är det så svårt att ge någonting tillbaka när det enda jag gör är att ge för att jag tycker så mycket om mina vänner?

Jag tror att jag ska bli en elak bitch. Eller mer av en elak bitch i alla fall. Det känns som att elaka människor får fler vänner som faktiskt bryr sig. Och som ger något gensvar. Ibland tror jag faktiskt att något är väldigt mycket fel på mig. Ganska ofta tror jag det.


Nu ska jag titta på TV, äta glass och dricka te. Glass och te passar utmärkt ihop, så det så. Dessutom är det helt normalt att äta glass när det tidigare under dagen snöade.