Becka.

Har suttit på Café Fåtöljen med Jennie sedan klockan tjugo över ett idag. Skönt att ha något att göra som kunnat förtränga ångern jag känner över att jag inte åkte till fjällen. Fattar verkligen inte varför det var så viktigt att inte åka. Jag är verkligen helt förvirrad. Var typ rädd för skidåkningen, för att jag skulle vars för svag och inte kunna. Konstiga tankar. Sedan ville jag ju inte åka bara för att bränna. Det skulle förstöra nöjet.
Ikväll då? Har inga som helst planer utom att jag ska äta middag och mellis. Hoppades på att jag skulle hitta någon som kunde ses, men hade otur. Ska i alla fall försöka hålla mig vaken ikväll. Inte bara gå och lägga mig. Det vinner jag ingenting på. Vet i och för sig inte när jag ska upp imorgon, men vill absolut inte sova lika mycket som i natt.
Känner faktiskt ingen ångest över att jag äter trots att jag skulle kunna strunta i det. Känns bara så himla rätt att göra som jag gör nu. Äta känns rätt och okej. Visst är vissa saker svåra, men det jag vet att jag vågar är inget problem. Önskar att jag kunde få andra att känna min övertygelse. Jag känner att det går att bli fri. Det är inte omöjligt.