Dumihuvudet

Har suttit och räknat matte nu på kvällen. Känner mig så DUM när jag räknar. Förstår verkligen inte vad jag håller på med. Sitter mest och gissar och hoppas på det bästa. Kollar facit och blir glad när jag gissat rätt, typ. Tror faktiskt att det är så illa och jag förstår inte hur jag ska klara av provet vi ska ha om två veckor och nationella ska vi inte prata om.

Känner mig tjocktjocktjock också. Har inte rört på mig någonting idag (att gå till och från bussen räknas inte!). Vill gå, gå, gå. Helst så snabbt jag bara kan. Gå ifrån alla känslor, kanske springa en bit. Jag hatar att vara inaktiv för det väcker så jävla många jobbiga känslor. Att känna är jobbigt och hemskt. Jag orkar inte ha känslor, i alla fall inte alltid.

Imorgon är det skola igen och den här gången ska jag gå på fotolektionen också. Kändes inte bra förra veckan när jag hoppade den. Kommer att missa tillräckligt mycket nästa vecka ändå. Jag är ingen riktig skolkare alltså. Fast jag önskar nästan att jag var det för jag avskyr att vara i skolan.

Finns så mycket inuti mitt huvud, men jag kan inte formulera det. Vill bara skrika och gråta, men kan inte. Känner för att ställa mig framför spegeln, men orkar inte mötas av min egen spegelbild. Tror att jag ska läsa lite i Hamlet så att jag blir klar med den.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0