Becka.

Fy fan alltså, jag är så vidrig. Äter, äter, äter och blir så jävla tjock. Mår illa när jag tittar i spegeln, tårarna tränger fram ur ögonen. Mamma frågar hur det är, men vad ska jag svara? Att jag är tjock, hatar mig själv, inte vill äta. Nej, mamma skulle bli galen. Vill inte äta mer, vill bara svälta. Alla kontrollställen är så stora.

På väg till skolan, men jag vill inte dit. Känner mig så stressad och vill inte visa mig bland folk. Funderar på vad alla måste tänka om mig. De tänker säkert att jag är vidrig och att jag klär mig helt fel för min kropp. Hur fan kan jag ha tighta jeans liksom?! Önskar att jag kunde åka gel igen och skita i skolan, men det är sista lektionen innan matteprovet så det är inte särskilt smart.

Åh, jag kan inte få ur mig alla jobbiga känslor jag känner. Det är som en stor klump inuti mig av hemska känslor. JAG ORKAR INRE. Är så jävla trött på att leva.