Becka.

What to say about the day? Var seg imorse, missade tåget jag skulle ta. Spelade egentligen ingen roll eftersom jag hade den sena samtalstiden. Blev ännu ett bra samtal när det väl var min tur. Känns så surt att det är nu, när jag har två Idunveckor kvar, som jag har börjat känna riktigt förtroende för min behandlare. Jag är så jävla dum.

Jaa, efter samtalet har det inte hänt så mycket mer. Vi hade bild och jag hade gjort temat flera gånger förut. Spårade dock och rev sönder min bild, HAH. Kände mig så arg, frustrerad och ledsen att jag bara var tvungen att slita sönder pappret.

Satt kvar en ganska lång stund efter bilden på Idun innan jag började åka hemåt. Gick hem från Ropsten. Kom hem, läste, åt mellis, somnade, var rastlös, åt middag och var precis ute på en promenad med pappa.

Mår inte särskilt bra just nu. Skulle vilja skita i allt som har med maten att göra, bara sluta äta typ. Rasa i vikt och inte behöva oroa mig för att vågen ska visa massa, massa mer när jag ställer mig på den nästa gång. Fast jag ska inte göra så. Jag ska GÖRA SOM MIN BEHANDLARE SÄGER och äta fullvärdiga måltider i "rätt" storlek och med "rätt" energimängd. Det tar bara emot så mycket. Jag blir helt utmattad av att följa schemat, av att mota bort tankarna och av att inte försöka känna så mycket. Ägnar alldeles för mycket tid framför spegeln och med att hata det jag ser i den.

Orkar egentligen inte skriva. Mina fingrar rör sig trögt över tangenterna och mitt huvud klarar knappt av att formulera meningar. Både förstår och förstår inte varför jag är så trött. Förstår inte eftersom jag äter och äter, men samtidigt så förstår jag att jag blir trött eftersom det är så psykiskt jobbigt att sköta allting och samtidigt inte klappa ihop.

Nu ska jag läsa lite innan jag hoppar in i duschen. Sedan ska jag bädda nya lakan i sängen innan jag äter mellis.