Becka.

Fick frågan "på vilket sätt äter du inte efter matschemat?". Vet inte hur jag ska svara på frågan utan att trigga andra. Förespråkar verkligen INTE att man ska mixtra med schemat, men jag erkänner att det är alldeles för enkelt att låta fel tankar ta över och börja minska ner. Kan tala om att mitt matschema, enligt min behandlare, BORDE se ut såhär:

Frukost: Naturell yoghurt med all-bran, två mjuka smörgåsar med smör och pålägg (helst ost), te
Mellis: SCÄ's mellanmålsförslag
Lunch: Normalportion (kolhydrater, protein, sås, grönsaker)
Mellis: SCÄ's mellanmålsförslag
Middag: Normalportion (samma som lunch)
Mellis: SCÄ's mellanmålsförslag
Mellis: SCÄ's mellanmålsförslag

Jag ska alltså äta fyra mellanmål (tre brukar SCÄ utgå ifrån), vilket jag inte gör och det där med "normalportion" har jag verkligen ingen som helst koll på. Tillåter nog inte mig själv att se vad som är normalt. Tycker att ALLT jag lägger på tallriken blir för mycket. Sås undviker jag i så stor mån som möjligt, tomatsås är nog den enda såsen jag kan tillåta mig att faktiskt ta till maten även om den är vid sidan av. Är skiträdd för allting som inte är "nödvändigt" enligt mig. Alltså, sås ÄR nödvändigt, smör på mackorna ÄR nödvändigt, tillräckligt stora portioner ÄR nödvändigt, alla mellanmål ÄR nödvändiga EGENTLIGEN. Problemet är ju bara att jag inte tycker att jag behöver så mycket mat, jag anser snarare att jag borde äta ännu mindre än vad jag redan gör (följer som sagt inte matschemat ovan. På vilket sätt jag inte följer det tänker jag inte berätta). Tycker dessutom att det är svårt att äta så stora mellanmål som det ska vara. Ja, allting med matschemat är helt enkelt svårt. Allting som har med mat att göra är svårt och jag HATAR att det är så.

Nu ska jag plugga lite psykologi innan jag kokar te och ÄTER något.