Becka.

Jag är så trött på allting.

Sista dagen den här Idunveckan. Vill inte att den ska ta slut. Det känns bara jobbigt. Kommer ju framåt under Idunveckorna, men i hemmaveckorna står det still eller går bakåt. Hemma måste jag kämpa alldeles ensam. Jag måste klara allting själv utan att kunna prata med någon. Det är hemskt. Dessutom är det en hel jävla massa saker jag ska klara de här veckorna vad gäller maten. Så mycket förbjudet som ska ätas, usch. Jag är så jävla rädd för allt som jag inte vågat hittills. Hur kommer det att påverka liksom?

Annars händer det inte så mycket. MÅSTE plugga hela helgen, matte, svenska och foto. Har en hel jävla massa foton jag måste fota... En prarafras, tre olika ljussättningar och två rörelsebilder. Aaaaah, jag blir stressad! Varför ska det bli så mycket på en gång?!

Imorgon är det i alla fall ridning och det längtar jag efter! Ska bli så roligt! Hoppas jag får samma häst som förra veckan. Fast jag är säkert för stor för henne nu...