Svängigt

Ridningen igår gick ganska dåligt. Trots det längtar jag till nästa gång jag ska rida. Har faktiskt börjat uppskatta ridningen så mycket nu att jag till och med tycker att det är underbart trots att det går skit. Måste säga att det är väldigt stort för mig för jag har jättesvårt för att uppskatta det jag gör om det går dåligt.

Idag har jag gjort alldeles för lite! Klev upp vid nio och åt frukost samtidigt som jag började titta på Gossip Girl. Har inte sett sen serien förut, men nu så. Är faktiskt lite fast, haha. Jag är nog mer utav en seriemänniska än vad jag tidigare trott.

Efter frukosten tänkte jag plugga, men jag somnade. Jävla lata tjej som somnar. Man ska inte sova på dagarna, speciellt inte när man är tjock och dessutom borde plugga. Vaknade till i alla fall och hängde lite tvätt. Har tvättat ridkläder, känns fint. Gjorde lunch alldeles själv dagen till ära också, pasta med tomat- och tonfisksås med lite soltorkad tomat och bladspenat. Blev nöjd med resultatet måste jag säga.

Efter lunch segade jag lite och sedan gick jag till Lidingö C och lämnade tillbaka biblioteksböcker. Skönt att bli av med dem och imorgon ska jag lämna böcker på Medborgarplatsens bibliotek. Tog en längre väg hem från Centrum och njöt av värmen. Svettades trots att jag inte hade så jättemycket kläder på mig. Våren börjar komma på riktigt nu (ignorera att det spöregnar ute för tillfället). Väl hemma igen försökte jag plugga, med ögon som hela tiden ville somna. Läste på i alla fall tills jag bestämde mig för att äta mellis och titta på mer Gossip Girl.

Mamma och pappa kom hem nu på kvällen efter att ha varit och köpt cykel åt pappa. Med sig hade de sushi. Var faktiskt precis det jag ville ha så jag var mer än nöjd med deras matval för kvällen.

Nu sitter jag i köket och har astråkigt. Har bara segat hela dagen och känner mig så jävla tjock. Sova, äta, sitta, sova, äta, sitta, äta, sitta, sitta, äta, sitta, äta, sova, så har min dag sett ut så det är ju inte direkt förvånande att jag är världens största fetto. Varför är inte jag smal? Varför har inte jag bra förbränning? Varför ser jag inte bra ut? Varför känns det som om jag ska börja gråta när som helst? Fan, jag hatar att må skit och att känna mig äcklig. Fast jag är äcklig så det är ju inte så konstigt att jag känner så.

Imorgon ska jag till min behandlare efter skolan. Vill, vill inte. Vill för att det ska bli skönt att prata, vill inte för att det är vikt och jag är tjoooooock. Får visserligen inte se vikten längre, men ändå, bara tanken på domedagsmaskinen gör mig stressad.

Blä, jag vill inte vara med längre. Vill sluta äta, vill inte leva. Allt känns just i detta ögonblick så jävla hopplöst. Jag är värdelös för jag är inte lika ätstörd som för bara ett litet tag sedan. Jag är värdelös för att jag pluggar för lite. Jag är värdelös för att jag är så jävla tråkig att ingen vill vara med mig.

Jag är värdelös för att jag är jag.

Min lunch, ack så onyttig i mina ögon. Så för mycket, så jävla jag eftersom jag alltid äter för mycket. Så jävla jag för att jag inte kan motstå det jag tycker är gott.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0