Becka.

Träffade som sagt Hanna igår, för första gången på flera veckor. Vi var på Flickorna HelinVoltaire och jag åt deras supersmarriga räksmörgås. Haha, snacka om att man får in ett BERG räkor på den mackan. Var super att träffa Hanna efter så lång tid, har saknat henne så! Hon är verkligen viktig för mig. Vi pratade i alla fall på om allt mellan himmel och jord och jag bara njöt. 

 

Vid fem stängde caféet och vi traskade till Karlaplan där vi skiljdes åt. Hanna cyklade hem till sig på sin finfina skrotcykel och jag tog tunnelbanan till Liljeholmen där jag mötte upp min pojke för mathandling. Leo hade bjudit över sin kompis Barre och Barres tjej Derya på middag så vi var tvugna att komma på vad som skulle serveras. För en gångs skull lyckades vi komma på det relativt snabbt. Blev enchiladas a la Rebecka och Leo till huvudrätt och snabbcheesecake till dessert. Snabbcheesecaken var underbart god och kommer att serveras många gånger igen!

 

I övrigt hade vi en jättejättetrevlig kväll. Massa prat och skratt. Jag babblade på som bara den, inte helt likt mig i sådana situationer, men jag kände mig på alerten och för en gångs skulle kändes det inte som om de vi var med tyckte att jag var skittråkig och konstig. Så skönt att slippa den känslan!

 

Idag jobbade Leo så han drog tidigt och jag sov vidare. Klev upp vid nio och åt frukost vid tio. En liten promenad och sedan åkte jag hem till Ön. Jobbigt att känna att hemma är på två ställen. Blir så konstigt när jag säger att jag ska åka hem både när jag åker hit och till Leo. Känns taskigt mot mamma och pappa att kalla Leos lägenhet hemma typ... Här hemma åt jag i alla fall lunch innan jag gick ut och la mig på en solsäng i solen. Grillade mig själv någon timme innan jag hoppade i poolen och simmade några längder. Solade vidare fram till femtiden då jag gick in och åt mellis. Gick ut en stund till efter, fast inte i bikini. 

 

Till middag idag åt vi sushi, men pappa och jag fick jobba hårt för att få tag på sushi. Det ställe som har bäst sushi på Lidingö var semesterstängt och då tipsade jag om ett ställe jag vill prova inne i stan. När vi kom dit visade det sig att det OCKSÅ var smesterstängt så det slutade med att vi köpte sushi på första bästa sushiställe på hemvägen. Helt okej sushi, standard liksom.

 

Ja, sedan dess har inte mycket hänt. Var ute på en promenad. Mamma blev arg för att jag var ute för länge... Hon trodde att jag hade varit ute i fyrtio minuter, när det i själva verket var tjugofem minuter. Så jobbigt att hon försöker bevaka allt jag gör och misstänker alltalltallt. Aldrig att hon ser när jag gör något bra, som att jag till exempel åt tio bitar sushi till middag fast jag brukar äta åtta. DET ser hon inte, men däremot misstänker hon mig för att gå en "jätte"lång promenad (hennes mått mätt) och så vidare. Blir så arg och ledsen, är faktiskt en anledning till varför jag inte orkar vara hemma, för att mamma (och pappa litegrann) hela tiden BEVAKAR mig. Visst, Leo håller väl också koll, men inte som mamma och pappa.De ser ju inte ens det "bra" jag gör. Fanfanfan.

 

Nu ska jag läsa lite innan jag äter mellis. Känner mig så tjock och får ångestvågor till och från. Typ som om en våg av äckel sköljer igenom min kropp och gör att jag inte vill äta. Känner mig så vidrig! Och så är jag less på det sjuka, men just nu, men alla jobbiga känslor, vill jag bara skita i maten och börja träna igen. Dumt, right?