Becka.

Jag känner mig verkligen som den sämsta människan som någonsin har existerat/kommer att existera. Förundras ständigt över att det finns folk som kan tänka sig att umgås med mig och som kanske till och med tycker om mig. Kan verkligen inte förstå att det är sant när någon säger att den tycker om att vara med mig, den måste ju ljuga. Jag som är så tråkig, äcklig, konstig och elak. Jag som är jag och det är ingenting positivt i det. Med mig finns det underbara människor som kan tänka sig att vara och jag tycker så synd om dem för att de måste dras med mig. De är nog bara med mig för att inte såra mig...

Tycker så mycket om mina närmaste, men kan inte hjälpa att jag tycker synd om dem som har fått en sådan som mig på halsen.