Becka.

Jag är en så vidrig människa. Elak, egoistisk och en riktig besserwisser. Blir äcklad av att höra min röst, att höra den säga sådant jag tänker och känner. Förstår inte hur man kan välja att vara med mig. Jag bara tar i relationerna till mina nära, ger aldrig någonting tillbaka. Hur kan man vara så usel som jag är?

Tankarna blir alltid värre på kvällen också. Tårarna är nära, avundsjukan gör sig ständigt påmind. Vidrigt äckliga jävla jag. Vill inte finnas.